Idag bar det av till stugan. Det var -20 grader och strålande sol. Nu börjar faktiskt solen att synas riktigt bra på himlen. Den har ju varit osynlig för oss ett tag.

Tänk man kan springa och busa hur mycket som helst där vi badade i somras.

Tjusig kille med solen i bakrunden.

  Undrar vad Valle fick syn på. Han tittade frenetiskt åt ett och samma  håll.

Ja det är bäst att jag också kollar vad han fått syn på. Nu hörde vi att det var en hund på ön bortanför oss, som skällde hela tiden. Undrar om den ville komma ut och busa med oss?

Hej och hå vad det går fort att springa på isen.  

  Nu du Bamse har jag snart kommit ikapp dig.   Bamse han är snabb på att tvärvända och springa åt ett annat håll. Så Valle har lite svårt att hålla efter honom.

Nu ni har jag honom snart.

  Valle är inte så snäll med mig. Då han börjar komma ikapp mig, hugger han tag i min svans. Det brukar mina människor säga åt honom att låta bli. Jag har ju snart inge hår kvar på den.

Ja då tar vi ett varv till. Bäst att passa på när man kan. Men nu börjar det kännas att vi sprungit som 2 tok.

  Ja så här ser man ut efter en promenad med mycket bus.

Vilken tur att man fick sig en riktig utflykt. Nu kommer vi att äta och sova gott sen. Ha det så bra alla