Idag har eländet med packandet fortsatt. Nu kan man verkligen inte vara inne. Det är kartonger överallt, det ekar och Matte säger att vi är hela tiden ivägen. Så vi har tillbringat större delen av dagen ute på balkongen. Det har varit ett härligt "vårväder". någon plusgrad, men strålande sol har vi haft hela dagen. Idag har vi verkligen fått visa att vi minsann inte släpper in nån som inte bor här. Det vart nästan synd om stackars pojken. Det kom en kille upp för trappen, gick fram till våran grind. Han pratade i telefonen hela tiden, så han var nog konsentrerad på den. För han upptäckte inte oss förrän vi sa till. Och då menar vi sa till, vi lät som 2 riktiga lejon. Precis som våran pappa Upsi, med mörk bas röst. Vem som helst skulle ju kunna "kissa" på sig om man hört detta. Jamen vad skulle han till vår dörr och göra. Matte kom ut för hon undrade varför vi lät så illa, då stod stackaren där och bad så hemskt mycket om ursäkt. Jag har gått upp i fel trapp, men jag pratade ju i telefonen och uppmärksammade inte att det var fel, ursäkta sa han igen. Ja han lär inte gå fel någon fler gång. Nu så skall vi snart få en sista sväng ut. Imorgon bär det av till det nya huset, spännande vill vi lova. Ha en bra kväll alla