Ja nu börjar Valle bli sitt gamla jag. Nu springer han som en racer över golvet. Han har inte sprungit så här fort dom senaste veckorna. Så det är skillnad att se honom. Oj så skoj, att han blir frisk någongång. Då skall vi minsann leka som vi gjorde tidigare. Fast jag får väl vara lite försiktig av mig. Man vill ju inte att han skall få så där ont i sitt ben igen. Men det lovar jag att ska, om inte annat kommer väl Husse och Matte ihåg att påminna mig. Idag har vi ju varit hemma ensammen en stund, men det har gott bra. Då kan man ju passa på att sova, annars vill vi ju vara med hela tiden. Nu skall vi se till att Matte får sig ett välkomnande hem. Hon har ju precis slutat att jobba.

Ursäkta att vi inte skrev något mer igår. Men vi hade lite fullt, med promenader och egna upptåg. Valle får ju gå sin vanliga tur, inte så långt än så länge. Och jag fick ta den där långa turen efter älven. Och så trött man blir efter den svängen, den tar drygt en timme. Det var inte bara jag som vart trött. Ni skulle ha sett Husse han var som om han duschat, alldelens blöt i håret, så varmt hade det varit. Husse säger åter igen att jag är duktig på att lyssna. Vi hade ju så fint väder igår, så vi var ju inte ensammna ute. Men han sa bara åt mig "stanna", då vi mötte någon och jag stod still. Jag gör inte som den förra hunden som bodde här, han minsann tappade öronen så fort det kom någon. Och sprang iväg det fortaste han kunde. Han kunde till och med hoppa upp på folk, så dom nästan ramlade omkull, det var inte bra. Nu skall vi få oss lite morgon fika, Matte börjar jobba klockan 13 idag. Så hon är minsann hemma med oss på morgonen. Vi hörs sen